Folk dör som flugor, till höger och vänster sett ur vår arbetsplats' perspektiv.
- Det började med att K:s moster dog. Under tiden de får ha en minnesstund hemma pga att K:s mamma är så dement att hon inte kan ta sig till platsen där hennes syster bodde, så ringer det och det visar sig att K:s svärdotter blivit halvt förlamad. Vänster sida är bara "borta".
- Sen var det A som åkte på semester till varmare länder. De hann bara ner, så ringde telefonen att hennes syster dött knall och fall - 47 år gammal! Det var bara till att vända hemåt igen.
- Så var det en vikarie som skulle jobba en av nätterna. Han ringde återbud 2 timmar innan för att det var någon släkting till honom som dött.
- I lördags var det nära att min egen mormor lämnade in.
- Arbetskamraten R:s bror dog i veckan, under tiden hon var på semester. De hade ingen kontakt alls, men av naturliga skäl (och själ) så känns det ju ändå...
- Och igår kom senaste dödsbudet: L på administrationen, som hjälpt mig massor av gånger när det gäller olika ekonomiska spörsmål - handkassa, elektroniska fakturor e d - dog hastigt igår. Utan förvarning. Jag öppnade mailet hemifrån på kvällen. Vilken chock!
Jag kan bara konstatera en sak: det har varit förfärligt mycket död och elände omkring vår arbetsplats såhär i början på året. Måtte det vara slut på det nu. Annars är vår arbetsplats direkt livsfarlig för de stackare som befinner sig i vår omgivning...
Sov i ro allihop.
Huvva, vad hemskt det där lät, då. =/
SvaraRaderaDu får byta jobb! ;)
Pusselinuss!