I några veckor har jag varit ganska duktig vad gäller motionsjävelcyklande. Därför förstår jag inte... varför går jag upp i vikt? Vi snackar inte om flertalet kilon, men faktiskt ett iaf. Det där är... knäckande. Nästan så att jag vill ge upp att cykla. Fasen också.
Kosten har jag varit ganska duktig med (förutom alla hjärtansdagspresangen). Visst... lite utsvävningar i form av gorgonzola i en maträtt... men det är ju inte några mängder vi pratar om!
Kämpigt värre. Jag menar - det är svårt att hålla motivationen uppe när vågen pekar åt fel håll trots att jag gör saker rätt... Men jag skall göra samma sak som jag gjort i flera dagar på rad - slänga mig upp på järnhästen och ta mig en timme när jag kommit hem från jobbet. Jag får försöka tro att det kommer att ge resultat längre fram då?!
Inte ge upp nu.
Dagens lunch kommer att bestå av omelett på äggvitor och en rejäl sallad till det. Jag får väl gå och förbereda salladen till melodin av bänkdiskmaskinen som är igång. :)
Annat var det på den tiden när spinning betydde något... meningsfullt. ;) Det var bättre förr. ;)
Njut av dagen, folks!
Trägen vinner, Sis! You GO! :D
SvaraRadera